Visar inlägg från augusti 2015

Tillbaka till bloggens startsida

"Grekerna"

Det kan hända att Grekland kommer att klara den djupa ekonomiska krisen. Men hur ska landet och folket återfå sitt största kapital: det goda ryktet, nämligen. Grekerna ansågs generösa, varmhjärtade, gästvänliga. Turisterna kom från alla länder. Det fanns något för alla. Från filosofi till goda tilltugg. Så kom skuldkrisen och grekerna i ett slag förvandlades till skadliga parasiter som utnyttjade det stora värddjuret Europa. Alla vände dem ryggen. Från söder till norr. Från väst till öst.

Jag hör mig själv försvara mig och min plats i Sverige. Jag har statistiskt sett levt längre i Sverige än de flesta nu levande svenskarna. Jag började arbeta 25 år gammal och har inte slutat än 77 år gammal. Eventuellt har jag kanske gjort något av värde.

Ändå. Skuldkrisen har gjort mig en av "grekerna", denna opålitliga skara av Bönder och Herrar. Om jag känner så, vad känner mina landsmän där hemma? 



 

Amnesty och bordellena

Min tweet om att Amnesty inte borde arbeta för legaliseringen av prostitutionen fick så många positiva och negativa reaktioner att jag inte kan besvara dem individuellt. Låt mig klargöra lite mer mitt ställningstagande.

Amnesty har en mångårig och framgångsrik verksamhet för att försvara de mänskliga rättigheterna mot auktoritära regimer av alla färger. Det bör Amnesty fortsätta med.

Prostitutionen är en samhällelig angelägenhet. Amnesty har inte något att tillföra i sammanhanget. I jämlika och fria samhällen är det absurt att tillåta verksamheter som går ut på en människa ska utnyttjas. Men har inte människan rätt att göra vad hon vill med sin kropp? Förvisso, men det är inte den prostituerade som bestämmer, utan de sociala villkoren i vilka vederbörande lever.

Prostitutions industri har skapat en hel mytologi kring den lyckliga horan, den goda horan, den framgångsrika horan o.s.v. 

Vi behöver inte köpa dessa lögner. 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Andas in

Det skymmer lite tidigare nu. På kvällspromenaden går jag förbi tomma stugor. För någon dag sedan hörde man här människor prata med varandra, man såg barnen leka, i luften kände man doften av mat. Det är en lite värld och nu är den tom. Ännu en sommar har gått, ännu en ring kring hjärtat. Vad kan man säga? Ingenting. Andas in tiden som kommer. Andas ut tiden som gått. 

Kvinnan i guld

Nyss hemkommen från biografen Roxy i Fårösund. Helt mörbultad av den starkaste filmupplevelsen på många år. Kvinnan i guld med Helen Mirren. En film som handlar om de österrikiska nazisternas illdåd mot judarna. Om nödvändigheten att leva vidare med minnena, om nödvändigheten att inte glömma, i synnerhet nu när barbarerna ännu än gång återuppstår över hela Europa. Utan judarnas kamp att undgå glömskan hade vi nog glömt alltsammans. Till sist, Helen Mirren. Jag säger inget mer. Lämna allt ni har för händerna och se den! 

Nyare inlägg