Visar inlägg från december 2015

Tillbaka till bloggens startsida

Omsorger

Denna kyliga morgon med sol och hög himmel tog vi en promenad i de äldre delarna av Huddinge. Den gamla vägen gick från den ena gården till den andra och följde landskapet som en å. Här och där hade kommunen ställt upp sågade stammar av åldriga ekar så att mikroorganismer och insekter kunde leva vidare.

Sverige är ett mycket kärleksfullt land ibland. 

En vaken demokrati

Språket utvecklas, säger man. Men vem eller vad framtvingar utvecklingen? Missförstånden. Man prioriterar ner, säger man till exempel eller rätten att förolämpa. Om vi inte längre vet vad vi säger, hur ska vi veta vad vi känner? Björn af Kleens starka artikel i DN i går gav också exempel på hur de intervjuade ungdomarna ständigt gled på språkets rutschbana. Att älska Sverige verkade också innebära rätten att vakta det som en svartsjuk make och jaga bort eventuella friare.

En del av extremisternas lockelse ligger i deras språkbruk. Det framställer verkligheten som enkel och följaktligen enkelt hanterbar. Terrorn och extrema ideologier är det enkla svaret på komplexa problem. Därför bör varje demokratiskt samhälle sörja för att medborgarna i möjligaste mån ska behärska sitt språk för att kunna förstå vad de säger, vad de känner och vad de menar.

En vaken demokrati är språkkunnig.

  

@pwolodarski

Peter, det blev lite konstigt med min tweet som stödde ditt förslag om allmän värnplikt. Jag skrev att detta förutsätter fullständig demokratisk kontroll så att man inte utnyttjar värnplikten i indokrinerings syfte, valfusk, slöseri med allmänna medel och unga människors tid. Kan man åstadkomma detta, då är jag med på förslaget. 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Utopier

En intressant litterär linje är att sia om framtiden, om hur världen och samhället ska se ut om låt oss säga hundra eller två hundra år. Jag läste några stycken nyligen, bl a ryssen och hans efterföljare Huxley och Orwell. Alla gör samma optimistiska antagande att världens energiproblem är löst. 

Dessvärre har de fel. 

Porträtt av Jevgenij Zamjatin.

Jevgenij Ivanovitj Zamjatin

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Lyckliga minnen

För tjugo år sedan var jag i Minneapolis. En eftermiddag besökte jag den stora bokhandeln Barnes&Noble. Jag kom till den rätta avdelningen och till den rätta expediten, en distingerad svart herre i hans bästa år. Jag förklarade att jag letade efter Aristoteles biografier då jag själv planerade en skriva om honom. Expediten såg på mig med milt överseende.

"Do we know that much about him?" frågade han giftigt.

Han hade rätt och jag glömde mina planer.

Det var så det kunde se ut på en bokhandel på den tiden. Och den tiden är förbi. 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Äldre inlägg