På söndag går grekerna till valurnorna för att säga Ja eller Nej till EU:s villkor. 

Jag kom att tänka på en dikt av Konstantin Kavafis - min älskade poet som levde och verkade förra seklet i Alexandria.

Översättningen är min och gjord alldeles nyss till förmån för den som bryr sig om mitt andra land. 


För somliga människor kommer en dag

då det stora Ja eller det stora Nej måste säga.

Det visar sig snabbt vem som inom sig bär ett Ja

och genom att säga det går denne sin heder och tro till mötes.

Den andre ångrar sig inte. Om han blev tillfrågad 

skulle han Nej säga igen. Ändå plågar honom

detta riktiga Nej resten av livet.