I dag såg jag dem. Flyktingarna över Medelhavet. Bortom alla nyhetsartiklar. Unga män med tomma ögon. Bland dem en ännu yngre kvinna med sitt barn i famnen. Solen gasar. Hon sitter i den smala skuggan av en cypress. Vad ska hända nu? Den grekiske polismannen är också ung. Han kan inte göra så mycket. Men han lyfter hennes pojke i luften och sjunger för honom sitt fotbollslags ramsa.

Pojken ler som bara ett barn kan ler.

Ibland förblir människor människor och mer kan man inte begära.